Det du äter tas också upp av blodet

Vi upptäcker vaccinet
Ny barnbok om världens viktigaste uppfinning

Sammanfattning

Det är i regel helt ointressant att tala om ett ämne som giftigt eller hälsovådligt om vi inte också tar hänsyn till dos. Ämnen som förekommer i vaccin är långt under fastställda säkra nivåer för respektive ämne – s.k. tolerabelt dagligt intag.

Det går inte att göra svepande uttalanden om hur ämnen tas upp av kroppen, vare sig vid injektion eller oralt intag. Även de ämnen vi får i oss via födan tas på något vis upp i blodet. För ett korrekt svar behöver vi dock ta hänsyn till vilket ämne det är frågan om, och i vilken dos.

De skillnader som finns i hur kroppen hanterar oralt intag och injektion av dessa ämnen påverkar på inget sätt det faktum att de ämnen vi injicerar är ofarliga i de nivåer de förekommer i den dos vaccin.

För att ytterligare nyansera bilden behöver vi ta hänsyn till att vaccin sällan injiceras just intravenöst – direkt in i blodet – utan snarare intramuskulärt, vilket innebär att andra processer på vägen styr hur mycket som tas upp av blodet, precis som i fallet med upptag från mag-tarmkanalen.

Myten

Vaccinationsmotståndare sprider ofta skrämselpropaganda om de olika vaccinernas innehåll. Efter att vi konstaterat att det rör sig om doser långt under de fastställda säkra nivåerna - tolerabelt dagligt intag - får vi ofta höra att dessa gäller intag via födan, och inte är tillämpliga när det gäller injektion direkt in i blodet.

[D]et är en jäkla skillnad på att äta något och att injicera något. Varför tror du att heroinister injicerar sitt heroin? Tänk så enkelt det vore för dem om de kunde äta det istället. Linda Karlström

Fördjupning

Kvicksilver (tiomersal)

När kvicksilver i vaccin diskuteras är det tiomersal som avses – en kvicksilverförening som används som konserveringsmedel i vissa vaccin. Myten att tiomersal i vaccin skulle vara farligt är bemött i en separat artikel.

Gällande dos kan det fortfarande enkelt konstateras att mängden i ett vaccin som använder tiomersal (t.ex. 2,5µg kvicksilver för Pandemrix) är försumbart i förhållande till den mängd vi får i oss via födan. Gränsvärdet för fisk är 500µg/kg, och det är satt för att vara ofarligt vid kontinuerligt intag.

Vad gäller den specifika invändningen att ämnet skulle tas emot väsentligt annorlunda då det injiceras blir dock jämförelsen med intag via födan irrelevant, då just tiomersal inte förekommer i våra livsmedel.

Det kvicksilver som frigörs i då tiomersal bryts ner kallas för etylkvicksilver och skiljer sig från metylkvicksilver. Det senare är det ämne vi normalt talar om när vi diskuterar kvicksilver i livsmedel som en hälsorisk, och som ackumuleras i kroppen. Etylkvicksilver i kroppen har en halveringstid på mindre än en vecka, jämfört med en och en halv månad för metylkvicksilver.

Formaldehyd

En dos vaccins om innehåller formalin (en vattenlöslig form av formaldehyd) innehåller i regel mindre än 25µg. Dessa doser är med marginal försumbara, vilket beskrivs mer ingående i en separat artikel här på Vaccinmyter.

Det går inte att helt bortse från hur ämnet når kroppen, men farligast är inandning. Våra kroppar producerar formaldehyd naturligt, och externt introducerad formaldehyd ackumuleras inte i kroppen.

De mängder vi får i oss via en dos vaccin metaboliseras av kroppen på ca 10 minuter.

Aluminium

Förekomsten av aluminium i vaccin har beskrivits mer utförligt i artikeln ”Nej, du får inte i dig farliga mängder aluminium genom vaccin”.

När vi talar om aluminium i vaccin är det inte som metall utan en aluminiumförening i saltform, vanligtvis aluminiumhydroxid. Här finns en riktig skillnad mellan injektion och oralt intag: ungefär 1% av aluminium vi får i oss via födan tas upp av blodet, medan all injicerad aluminium hamnar i blodet. Vi får i oss motsvarande ungefär 15 doser vaccin om dagen genom födan, så en snabb räkneövning ger vid handen att en dos vaccin tillför lika mycket aluminium till blodet som maten vi äter på en vecka.

Väl inne i blodsystemet behandlas aluminiumet ungefär likadant oavsett hur det hamnat där. Aluminiumhydroxid är inte biotillgängligt, vilket innebär att det inte kommer tas upp av blodet. 75% av aluminiumet som når vårt blod elimineras inom två veckor, och på sikt försvinner så gott som allt. Kroppens förmåga att snabbt eliminera stora mängder aluminium är ett av skälen till att det är så välanvänt och säkert som adjuvans. En liten rest kommer dock att samlas i kroppen. En vuxen människa har samlat på sig mellan 50 och 100 mg aluminium i kroppen; nästan uteslutande från födan.

Varför administreras inte vaccin oralt?

Orala vaccin existerar – bland annat mot polio och rotavirus. Vid utvecklingen av vaccin studeras olika administrationssätt för att se vad som är effektivt. Vilket som fungerar bäst beror till stor del på hur sjukdomen vi vaccinerar mot sprider sig.

Mag-tarmsystemet är väldigt effektivt när det gäller att bryta ner främmande ämnen. Magsyra, enzymer och bakterieflora i mage och tarm gör att många vaccin aldrig skulle kunna nå vårt immunförsvar.

Sjukdomar som sprider sig via aerosoler, såsom influensa och kikhosta, förebyggs nästan alltid effektivast genom injicerade vaccin.

Stora delar av materialet är en bearbetning av en artikel på bloggen Vaxplanations, som rekommenderas i sin helhet.