En viktigt finess med människans immunförsvar är att det varierar från en individ till en annan. Det minskar risken att ett enskilt virus ska kunna slå ut hela mänskligheten. Men det innebär också en svårighet att skapa vaccin som fungerar för precis alla. MPR-vaccinet har en relativt hög skyddseffekt mot mässling, ca 97% efter två doser, men även bland de vaccinerade kan vi alltså förvänta oss att några få kommer att insjukna.
Eftersom den absoluta majoriteten väljer att vaccinera sig – för drygt 97,5% för MPR-vaccinet i Sverige – kan de som är vaccinerade men ändå inte skyddade till och med vara fler än de som är ovaccinerade.
I ett samhälle med 10 000 invånare, kommer alltså enligt ovanstående statistik 9 750 att vaccineras, och 250 kommer att avstå. Om vaccinet endast är effektivt för 97% av dessa, så innebär det att knappt 300 kommer att vara vaccinerade, men oskyddade: vilket till antalet är fler än de ovaccinerade.
Därför är det också tänkbart att vi i enskilda fall kan se statistik där flertalet drabbade i ett utbrott har varit vaccinerade. Det är däremot felaktigt att därifrån dra slutsatsen att sjukdomen är vanligare bland vaccinerade. De 300 ovan utgör bara 3% av de vaccinerade, mot de 250 ovaccinerade, som utgör 100%.
Att bortse från skillnaden i storlek mellan de två grupperna är en vanlig tankevurpa, som kallas för prevalensfel – kanske mer känt vid sitt engelska namn base rate neglect.
Rättelse: Nedan hänvisas till ett citat från Vaccin.me, som när denna artikel publicerades attribuerades till artikelförfattaren. Författaren har sedermera kontaktat oss upplyst att citaten inte är hennes egna, utan hänvisar vidare till Peter Wilhelmsson. Artikeln på vaccin.me avslutas just ”Fakta från Peter Wilhelmsson publicerat i N och N, Vaccinationer, Vol.1 Nr.3 1996”.
Det är inte uppenbart för oss vad i artikeln på vaccin.me som är ordagrant från Wilhelmssons publikation och vad som är författarens egen bearbetning, men vi vill ogärna lägga ord i mun på varken Wilhelmsson eller artikelförfattaren, och tillskriver istället citatet till den artikel på vaccin.me där citaten inhämtats.
Vaccinationsmotståndare framhäver ofta de fall då vaccinerade individer insjuknat i mässlingen, för att få vaccinet att framstå som overksamt. Ibland påstås till och med att det främst är vaccinerade som insjuknar, vilket är felaktigt.
95% av de barn som får mässlingen är vaccinerade. En studie 1984 visade, att samtliga skolbarn som utvecklade mässlingen, tidigare hade vaccinerats mot sjukdomenVaccin.me
Det är också känt att det i 100% vaccinerade grupper förekommer utbrott av mässling.Ann-Charlotte Stewart
Som artikelns sammanfattning beskriver kan förekomsten av en sjukdom bland vaccinerade enkelt förklaras med att vaccin sällan är 100% effektiva, och det faktum att så många fler är vaccinerade än ovaccinerade förklarar att förekomsten bland vaccinerade ibland kan bli hög, om man räknar antal och inte proportioner.
Vaccinationsmotståndare nöjer sig dock sällan med detta, utan försöker handplocka exempel som gör att vaccinet framträder som mindre effektivt än det är. Citatet ovan är särskilt problematiskt och förtjänar ett längre bemötande.
Citat från Vaccin.me ovan nämner en studie från 1984, och ger en rapport från CDC som källa.
Det finns flera skäl till varför det är problematiskt att ta vilken rapport som helst och kalla det för en studie. Det är inte det språk CDC själva använder om sin veckorapport. Den viktigaste skillnaden har att göra med hur datat har valts ut, vilket i hög grad påverkar vilka slutsatser vi kan dra från det.
Den här rapporten beskriver ett lokalt utbrott i mässlingen i en skolklass där alla var vaccinerade. Ifall det hade rört sig om forskning där man tagit ett slumpmässigt urval av alla mässlingsfall och sett att 100% var vaccinerade vore det helt klart ett anmärkningsvärt resultat. Men att det någon gång kommer att förekomma är betydligt mindre intressant. Om urvalet inte är slumpmässigt utan selektivt – om just den rapporten valts ut just för att de drabbade var vaccinerade – kan inga som helst slutsatser dras om hur vanligt det är. I artikeln uppges ”95% av de barn som får mässlingen är vaccinerade” som om det vore allmängiltigt, men den siffran stämmer alltså bara om man medvetet väljer bort alla rapporter om ovaccinerade som insjuknar. Ifall vi istället ser till ett representativt urval verkar siffran vara närmare 18%.
Ett annat uttalande från samma artikel som är värt att titta närmare på är följande, eftersom det tydligt visar på den intellektuells ohederligheten inom antivaccinationskretsar: ”I början av 90-talet var antalet mässlingsfall i USA högre än någonsin, trots vaccinering sedan 1957”.
En av de mest besvärande omständigheterna med det uttalandet är att det är en ren och skär lögn: som grafen från CDC visar var det mycket riktigt ett utbrott på 90-talet i USA, men inte det största någonsin, utan på sin höjd det största sedan vi började vaccinera, vilket talar till vaccinets fördel.
Det som verkligen belyser hur vaccinationsmotståndare är beredda att använda vilka siffror som helst som ser ut att tala till deras fördel är dock detta: utbrottet kan inte kopplas till vaccinerade. De allra flesta som insjuknade i utbrottet saknade åldersadekvat vaccination. Artikelns källor säger raka motsatsen till de slutsatser som dras ur dem.