Ett utkast till en vetenskaplig studie har fått stor uppmärksamhet då den anser sig visa på en förhöjd risk för vissa bieffekter av vaccin mot covid-19.
Studien har dock svåra metodologiska brister och kommer med all säkerhet inte att ta sig igenom den kritiska granskning som krävs för att nå publicering i en seriös vetenskaplig tidsskrift.
Studien baseras på data ifrån VAERS, en databas som inte alls är lämpad för den sortens forskning som gjorts, och resultaten står i kontrast med vad vi redan känner till från mer seriös forskning.
En artikel i Expressen hävdar att risken för hjärtmuskelinflammation är högre hos unga pojkar om de har vaccinerats mot covid-19; en slutsats som inte kan dras från det underlag som citeras.
Pojkar mellan 12-15 år kan löpa sex gånger högre risk att drabbas av hjärtmuskelinflammation av coronavaccin, än att bli allvarligt sjuk i covid-19, enligt en mindre, ännu inte granskad, studie från USA.
[...]
Man kan påvisa att risken för hjärtpåverkan av vaccinet hos pojkar 12-15 år inte är försumbar, utan är relativt hög. Alltså högre än vad exempelvis amerikanska smittskyddsmyndigheten, CDC, tidigare räknat ut.
Expressen
Den omskrivna studien är inte någon kvalitetsgranskad forskning publicerad i en vetenskaplig tidsskrift så som vi kanske förväntar oss när vi pratar om vetenskapliga studier, utan är en så kallad preprint: ett utkast till en vetenskaplig artikel som ännu inte antagits för publicering i någon tidning eller genomgått den kritiska granskning som garanterar åtminstone ett minimum av vetenskaplig kvalitet. Till Expressens försvar redogör de också för detta förhållande, men fortsätter sedan att rapportera om resultaten som hade de någon vetenskaplig relevans, och helt utan den kritiska blick som en preprint borde föranleda.
Läsaren förleds därmed att tro att studiens resultat är betydelsefulla. I själva verket har studien djupa brister som troligtvis kommer att noteras vid en kollegial granskning.
Jag har tidigare skrivit om det amerikanska rapportsystemet för misstänka vaccinbiverkningar, VAERS. Det är en databas där alla negativa händelser som inträffar efter en vaccination rapporteras, i syfte att upptäcka eventuella mönster. Oräkneliga gånger har vaccinmotståndare använt data från VAERS för att försöka påvisa ett samband som inte finns.
Det vanligaste är att motståndare helt enkelt tolkar alla negativa händelser som bekräftade biverkningar av vaccinet, vilket är en grov feltolkning av datat. Den aktuella studien är inte fullt lika uppenbar i sitt missbruk av datat, men lider av samma grundläggande problem.
Den här databasen är nämligen inte bara känslig för missbruk då vem som helst kan mata in rapporter i den. Hela dess syfte är att vara vad vi kallar hypotesskapande, inte hypotestestande. Underlaget som ger upphov till en hypotes kan aldrig användas för att testa den: om jag drar två kort ur en kortlek och får hjärter ess och ruter sju skulle jag kunna formulera en hypotes om att hela leken består av röda kort. För att ta reda på om jag är något på spåret räcker det inte att kolla på mina två kort igen; jag måste testa min idé genom att dra nya kort.
Den aktuella studien tittar på inrapporterade negativa händelser, och försöker sedan resonera sig fram till om det är en hög eller låg siffra.
Precis som påpekas i det citerade utdraget ur Expressen-artikeln är riskerna som studien lyfter fram högre än tidigare uppsattningar från CDC.
Det används i Expressen-artikeln för att ge sken av någon sorts nyhetsvärde i studien, men är i själva verket mest ett mått på hur dåligt studieunderlaget är. CDC har i sitt underlag använt andra datakällor såsom Vaccine Safety Datalink som till skillnad från VAERS är till just för att testa hypoteserna som kan komma ur VAERS.
Att den aktuella studien kommer fram till ett resultat som avviker stort från vad man finner om man gör en mer noggrann undersökning vittnar endast om studiens opålitlighet.