Nej, Sverige har inte rekordlågt förtroende för mässlingsvaccinet

Sammanfattning

Sverige är ett av förhållandevis få länder i Europa som når det rekommenderade målet 95% vaccinationstäckning för mässlingsvaccination.

En ny rapport ger sken av att förtroendet för vaccinet ändå är anmärkningsvärt lågt i Sverige – en uppgift som är svår att förena med befintlig data om vaccinationstäckning. En närmare granskning av rapporten visar att både hur frågorna har ställts och hur svaren har tolkats kan ifrågasättas.

Sammantaget kan den rapport som nu cirkulerar inte anses vara av tillräckligt hög kvalitet för att vi ska förkasta vad vi redan vet om svenskarnas förtroende för vaccinationsprogrammet.

Myten

Svenska medier rapporterar om ett rekortlågt förtroende för mässlingsvaccinet i Sverige.

Svenskar har lägst förtroende av alla européer för mässling, påssjuka, röda hund-vaccinet visar en ny studie från EU-kommissionen.

Bara drygt hälften av svenskarna anser att det här vaccinet är säkert eller viktigt och Sverige skiljer sig därmed kraftigt från övriga EU-länder. Sveriges Radio

Det är dåligt jämfört med resten av Europa och MPR-vaccinet är ett viktigt basvaccin så jag är oroadSVT Nyheter citerar forskningsledaren Heidi Larson

Fördjupning

Nyheterna som publiceras baseras på rapporten The State of Vaccine Confidence in the EU: 2018 som tagits fram av The Vaccine Confidence Project.

Problem med frågeställningen

Vid en granskning av de frågor som ställts i undersökningen är det specifikt angående inställningen till mässlingsvaccin som Sverige verkligen sticker ut. Detta noteras uttryckligen i rapporten där författarna påpekar att ”Sverige är det enda medlemslandet som ser vaccinet mot säsongsinfluensa som viktigare än vaccinet mot mässling” – ett påstående som borde få läsaren att fundera på vad som är fel med rapporten, snarare än med svenskarnas förtroende till vaccin.

Frågan som ställs om just mässling är (och här översätter jag inte, för det är i den engelska formuleringen som en del av problemet uppenbarar sig) huruvida man håller med om påståendet: ”The MMR vaccine is important for children to have”, samt en snarlik formulering om vaccinets upplevda säkerhet.

Respondenterna har även fått svara på motsvarande frågor om ”the seasonal influenza vaccine”. En intressant skillnad mellan de båda benämningarna är att den senare beskriver vad vaccinet skyddar mot, medan den förra endast omnämns med ett engelskt samlingsnamn. För att förstå frågan om säsongsinfluensa-vaccinet krävs endast att man förstår engelskan, medan frågan om mässlingsvaccinet förutsätter att respondenten känner till att MMR är den engelska termen för det vaccin där skydd mot mässlingen ingår; det som i Sverige ibland kallas MPR-vaccinet.

Risken för missförstånd här är viktig att ha med sig när man sedan tolkar resultaten från undersökningen.

Problem med analysen

Fördelning av svar mellan medlemsländerna.
Data från The Vaccine Confidence Project.
Bild: egen analys.

Ifall vi accepterar siffrorna från den nya rapporten rakt av så har vi ett enormt problem med förtroendet för mässlingsvaccinet. Förtroendet bland svenskarna rapporteras som i särklass lägst. En närmare granskning av hur svaren har tolkats ger dock inte lika stark anledning till oro.

Ifall vi istället ser till hur svaren fördelats över de olika svarsalternativen avslöjas ett än mer avvikande värde för de svenska siffrorna. Mer än var tredje har angett att de inte vet, eller avstått från att svara. Motsvarande siffra för alla EU-länder är 9%. Givet tidigare nämnda språkliga problem med just MPR-frågorna, öppnar detta för en ny tolkning av svaren: att svenskarna i lägre grad håller med om att MPR-vaccinet är viktigt, för att de i lägre grad förstått att det engelska uttrycket MMR vaccine avsåg vaccinet mot mässling.

I bilden till vänster har jag sammanställt rapportens egna siffror, men presenterat dem annorlunda, så att en ny analys framträder. Ur denna visualisering kan följande konstateras:

  1. Den låga andelen svarande som håller med om att mässlingsvaccinet är viktigt förklaras nästan helt och hållet av den höga andelen svarande som avstått från att svara på frågan om just mässling.
  2. De svenska svarandes förtroende för vaccin generellt är nära snittet för alla medlemsstater. De svenska svaren har den i särklass största skillnaden mellan förtroende för vaccin generellt och för MPR-vaccinet specifikt, vilket styrker tolkningen att det rör sig om ett missförstånd.

Det är alltid problematiskt att göra egna analyser av andras data. Om siffrorna från The Vaccine Confidence Project var den bästa indikation vi hade på förtroendet för vaccin vore jag mer benägen att anta att deras analys är riktig. När vi nu har tillgång till ett facit – att svenska föräldrar ändå låter sina barn vaccineras mot just mässling i högre grand än de flesta andra EU-länder – finns dock starka skäl att ifrågasätta de slutsatser som studieledarna själva landar i. Som Adam Roth, chef för Folkhälsomyndighetens enhet för vaccinationsprogram, själv uttrycker sig: ”Det är konstigt att man inte ifrågasatt de här fynden själv”.