Om vi enbart ser till statistiken för dödsfall i en sjukdom, ser vi ofta att den sjunker markant långt innan vaccinet introducerades, allteftersom hygien och tillgänglig vård förbättrats. Detta kan ge sken av att vi vaccinerar i onödan, men det är felaktigt.
Vaccinationsmotståndare visar gärna upp statistik över dödsfallen i olika sjukdomar över tid. Motståndarna tolkar detta som bevis på att vaccinen är och/eller har varit överflödig.
Risken att dö av mässlingen minskade med hela 97% mellan 1915 och 1958 innan mässlingsvaccinet ens existerade. Marina Ahlm
Vaccinationsmotståndare visar gärna upp statistik över dödsfall som sträcker sig tillbaka till tidigt 1900-tal, när de vill påskina att en sjukdom så gott som försvunnit långt innan vaccinet introducerades. Ett exempel på statistik som skulle kunna användas i det syftet visas till vänster. Datat stämmer, men sättet som vaccinationsmotståndarna använder det på är bedrägligt av flera skäl.
Smittsamma sjukdomar var givetvis ett större problem innan vi hade tillgång till rent vatten, innan vi hade en fungerande sjukvård, innan vi hade förstått vad sjukdomarna beror på. Grafer som sträcker sig över denna period tenderar att ha en skala som gör att skillnaderna före och efter vaccinet knappt syns.
En bättre bild får vi om vi zoomar in på den relevanta delen av samma sjukdom. Då framgår det med större tydlighet att sjukdomen definitivt fortfarande var ett problem även när vaccinet introducerades. Det är först efter MPR-vaccinet som dödligheten så gott som försvunnit.
Det är dock fortfarande värt att notera i grafen att dödsfallen inte heller efter vaccination har helt försvunnit. Mässlingen är än idag en sjukdom vi behöver ta på allvar.
Framförallt är dock statistiken över dödsfall oanvändbar av ett annat skäl, som döljer sig i det vaccinationsmotståndarna själva påpekar: Mässlingen och flera andra smittsamma sjukdomar har inte längre lika hög dödlighet i länder med tillgång till säker vård och rent vatten (på andra platser i världen är sjukdomen fortfarande mycket dödlig; Indien står för nästan hälften av de över 100 000 som dör i mässlingen varje år). Av det följer givetvis att dödsfall är en mindre intressant statistik för att bedöma vaccinets betydelse.
Risken att du dör är nämligen inte det enda negativa med t.ex. mässlingen. Ifall vi endast tittar till statistiken för dödsfall ser vi inte de 10% av alla drabbade som får öroninflammation, som kan leda till permanenta hörselskador. Vi ser inte att 1 på 20 får lunginflammation, att 1 på 1000 får hjärninflammation som kan leda till dövhet eller funktionsnedsättning.
Ifall vi känner till att mässlingen är en sjukdom vi definitivt vill undvika även om risken att vi dör av den är mindre idag, så inses snart att vi istället bör kika på incidens - insjuknande. Då framträder återigen en helt annan bild, och nyttan med vaccinet blir plötsligt betydligt mer påtaglig.
Även när statistik över incidens används finns utyrmme för att presentera information på ett bedrägligt sätt. Ett exempel på det som man ofta stöter på är Raymond Obomsawins statistik över mässlingen i Kanada, som syns här till vänster.
Bilden är en del av en serie grafer för olika sjukdomar, som tillsammans ska ge den samlade bilden att faran var över för en mängd sjukdomar långt innan vi började vaccinera mot dem. För alla andra grafer i serien rapporteras dödsfall, och de lider alla av precis de problem som beskrivs ovan. Obomsawin tycks själv vara medveten om hur oanvändbar statistiken över dödsfall är, då han valt att presentera insjuknande för den enda sjukdom där han kunde skapa en graf som inte motbevisade honom.
Även denna graf är dock mycket problematisk. Vid en närmare granskning av underlaget som grafiken är baserad på visar det sig att nationell incidensdata för mässlingen i Kanada saknas under en tioårsperiod, som innefattar år 1963 när vaccinet introducerades. Detta har Obomsawin helt bortsett från i sin graf.
Vad värre är, vi ser också att datapunkterna i Obomsawins graf är noggrant utvalda för att förmedla den bild han vill. Ifall vi studerar grafen till vänster, som innehåller exakt samma data, men med fler mätpunkter, visar det sig tydligt att Obomsawins val av mätpunkter inte alls är representativa för perioden. Istället har han valt extrempunkter för att kunna dra raka linjer mellan dessa som ger sken av en drastisk nedgång i insjuknande redan innan vaccinet introducerades.
Till exempel börjar grafen år 1935, trots att datakällan Obomsawin själv hänvisar till innehåller data från 1924. Det enda skälet till att grafen börjar just där är att 1935 hade exceptionellt högt insjuknande. Genom att använda detta år som första mätpunkt framstår det i Obomsawins graf som att föregående år hade lika höga eller till och med högre värden, när i själva verket sanningen är det motsatta. Ett solklart exempel av så kallad cherry picking.
Det har även förekommit argument från vaccinationsmotståndare om att diagnoskriterierna är formulerade på ett sätt som utesluter att vaccinerade kan diagnosticeras med mässlingen, och att detta innebär att vi inte alls kan se till insjuknande. Detta påstående har bemötts i en egen artikel:
Ett annat långsökt argument är att incidensrapporter skulle vara missvisande för att sjukdomen överdiagnosticerats – en vanligt rapporterad siffra är upp till 7400%. Även detta påstående behandlas i en egen artikel: