Nej, du får inte i dig farliga mängder aluminium genom vaccin

Sammanfattning

Vissa vaccin använder en aluminiumförening som adjuvans. Detta är helt ofarligt, vilket visats i många studier, men kan hos ca 1% ge upphov till ett långvarigt kliande utslag och i vissa fall kontaktallergi mot aluminium.

Aluminium förekommer naturligt i såväl dricksvatten som modersmjölk, och mycket annat. Vi får i oss aluminium via födan i sådana mängder att det som förekommer i vaccin blir helt försumbart, även efter att vi korrigerar för att endast en liten del av aluminium som intas genom mat tas upp av blodet.

Myten

Vaccinationsmotståndare lyfter gärna fram diverse hälsovådliga effekter som hög exponering av vissa ämnen kan ge. Utifrån det försöker de förleda läsaren att tro att även de mängder som finns i en dos vaccin skulle vara farliga för vår hälsa.

I själva verket är det så, att varje år som antalet nödvändiga vacciner ökar, skjuter antalet fall av autism i höjden. Vacciner som innehåller aluminium kan också vara en faktor.Ur boken ”Vaccinationer: Risker och skador”, av Meyer Eisenstein & Neil Z. Miller

Några av komponenterna i vacciner är neurotoxiska och försvagar immunförsvaret eller orsakar försämrade funktioner i hjärnan, speciellt tungmetaller såsom kvicksilver eller aluminium.Kerstin Unger Salén

Fördjupning

Uppdatering: Artikeln publicerades i syfte att bemöta några specifika felaktiga påståenden om biverkningar från aluminium i vaccin. Artikeln har dock   var förståeliga skäl   uppfattats som ett försök att ge en helhetsbild av säkerhetsläget kring aluminium som vacciningrediens. I det senare syftet behöver artikeln kompletteras, varpå stycket ”Vaccinationsgranulom och kontaktallergi mot aluminium” har lagts till efter publicering.

Artikeln publicerades 2016-02-29. Artikeln uppdaterades 2017-05-15.

Innan vi bemöter själva myten behöver några orelaterade missförstånd ur det första citatet ovan redas ut. Båda har omskrivits tidigare på Vaccinmyter, men kan inte lämnas obemötta här: Fler och nyare vaccin i vaccinationsprogrammet innebär inte att vårt immunförsvar utmanas mer nu än förr och autismspektrumstörningar har inte ökat över tid.

Aluminiumhydroxid och vaccin

Aluminium förekommer ofta i vaccin, och då som adjuvans, dvs. ett hjälpämne som ska förbättra kroppens immunrespons. Vissa vaccin som är baserade på försvagade eller avdödade varianter av vilda virus innehåller naturlig adjuvans, men många vaccin innehåller endast mycket små komponenter från viruset, och i sådana vaccin behöver ofta adjuvans tillsättas för att immunförsvaret ska reagera och börja tillverka antikroppar.

När vaccinationsmotståndare hävdar ofta att vaccin innehåller tungmetaller som aluminium, som i det andra citatet bland myterna ovan, har de dubbelt fel. Inte nog med att aluminium är en lättmetall – när aluminium används i vaccin är det inte i metall-form alls, utan i saltform, vanligtvis aluminiumhydroxid.

Aluminium som adjuvans har använts i över 60 år, och dess goda säkerhetsprofil gör att det är den vanligaste formen av adjuvans i vaccin.

Farliga och ofarliga doser

En oro för aluminium bland allmänheten (inte bland forskare) föranledde FDA att göra en ny utvärdering, som tar hänsyn till ny information om hur aluminium ackumuleras i kroppen. Studien utgick ifrån den maximala teoretiska mängden vaccin som ett barn kunde få i sig inom vaccinationsprogrammet under första levnadsåret (4,225mg, enligt studien), och fann att dessa nivåer (tillsammans med naturligt intag från övriga källor) låg väsentligt under säkra gränsvärden för aluminium.

En dos vaccin som använder aluminium-adjuvans innehåller 0,5mg aluminium. EFSA har fastställt att tolerabelt veckointag av aluminium genom föda är 1mg per kilo kroppsvikt.

Vad händer i kroppen?

En vuxen på 75kg beräknas få i sig ungefär aluminium motsvarande 30 doser vaccin i veckan bara genom baslivsmedel. Kunskapen om totalt intag från livsmedel är bristfällig, men beräknas uppgå till ungefär motsvarande 15 doser vaccin om dagen.

Det stämmer att vi inte helt och hållet kan likställa intag via födan med injektion, vilket behandlas djupare i artikeln ”Det du äter tas också upp av blodet”, men mängderna i vaccin är så små att de försvinner i jämförelse med det vi får i oss via födan även när vi korrigerar för detta. Dessutom är de säkra nivåerna fastställda för kontinuerligt intag, och sådana nivåer kommer alltid ligga med god marginal under vad som vore säkert för en engångs-injektion.

Det mesta av aluminiumet som kroppen får i sig via vaccin försvinner på några dagar. Av de 4,225 mg aluminium som ett barn kan få i sig under första levnadsåret genom vaccinationsprogrammet, gör sig kroppen av med ungefär 98% i form av urin och galla, och resten som avföring. Endast extremt små mängder, fraktioner av en procent, stannar kvar i kroppen. När barnet når vuxen ålder beräknas 50 - 100mg aluminium ha samlats i kroppen, nästan uteslutande från intag genom födan.

För att skadliga mängder aluminium ska kunna samlas i kroppen behöver två kriterier uppfyllas: nedsatt njurfunktion, eller inte alls fungerande njurar, samt att intag av aluminium sker i stora mängder under en längre period (månader eller år). Medan det första kriteriet kan uppfyllas av vissa, så är det andra helt enkelt aldrig fallet med vaccin.

Ingen koppling till Alzheimers sjukdom eller bröstcancer

Viss misstanke existerade tidigare om att aluminium kunde vara länkat till Alzheimers sjukdom, baserat på preliminära fynd av höjda nivåer av aluminium hos Alzheimers-patienter. Dessa fynd har inte kunnat reproduceras i bättre studier och på senare tid har ett flertal studier undanröjt alla misstankar. Aluminium orsakar inte Alzheimers sjukdom.

Aluminium har även varit föremål för viss misstanke om att vara inblandad i bröstcancer, på ännu svagare grunder. Upptäckten att bröstcancer oftast uppstår i området närmast armhålorna fick vissa att dra slutsatsen att aluminiumrester från deodoranter kunde vara inblandat.

Den uppfattningen har aldrig varit grundad på någon forskning, och den forskning som gjorts antyder att ingen sådan koppling existerar.

Vaccinationsgranulom och kontaktallergi mot aluminium

Artikeln ovan bemöter några av de många felaktiga påståenden som görs om aluminiumets påstådda hälsovådlighet i vaccin. En reservation mot aluminium som adjuvans som däremot har vetenskaplig evidens för sig är förekomsten av s.k. vaccinationsgranulom – en kliande knöl som kan uppstå vid injektionsstället. Detta rapporteras förekomma hos ca 1 % av vaccinerade, vilket skulle innebära att biverkningen klassas som mindre vanlig till vanlig. Internetmedicin.se beskriver biverkningen såhär:

Några barn (~ 1 %) utvecklar en kliande knöl (vaccinationsgranulom) på platsen för injektion av DTP-vaccin. Klådan börjar först flera månader eller år efter vaccinationen, varar i flera år men avtar eller försvinner sedan. Omkring 95 % av dessa barn har kontaktallergi mot aluminium. Ny DTP-dos brukar inte ge upphov till kliande knöl.Internetmedicin.se: Spädbarnsvacciner

Vacciningredienser